|
Slutord Får slutligen berätta hur det gick sedan efter Norrbackatiden. Jobbet pa Philips hade jag till strax före jul 1963. Min Mamma blev da sjuk och jag behövdes hemma. For övrigt sa trivdes jag inte sa särskilt bra i Stockholm. Det var lite svårt att motivera sig att fortsätta att bo i Stockholm. De utsikter som jag hade var. att om flera år få en dyr lagenhet långt ut från arbetet och resa bort halva sitt iiv. Sagt och gjort sa flyttade jag hem till en synnerligen oviss framtid till en ort dar arbetslöshet var något mycket säkert. Efter några veckor sökte i alla fall ett jobb i ett foretag som hade etablerat si har i Kramfors och jag fick jobbet . De hade ringt hem till mig innan jag kommit hem fran industrin som jag sökte jobb hos. På den tiden hade en som kom fran Stockholm mycket hög status i arbetet men det fdrstod jag inte, i alla fall inte just da. Dar har jag jobbat sen dess, med manga olika saker sasom verktygsmakare, arbetsledare, och konstruktor, en befattning som jag harjust nu. Jag konstruerar pressverktyg till elektriska kabelskor med hjalp av konstruktionsprogrammet Autocad som vi fatt under de senaste åren. Jag gifte mig med den flicka som jag traffade på Norrbacka, Siv Linduif från Malmö. Hon flyttade hit till mig 1966 på hosten. Vi har en son i 25 ars åldern som jobbar förnärvarande i försäkringsbranchen. Detta skrivande blev nog större än jag hade föreställt mig. Men det har givit oss en hel ddel och vi har kontaktat en del grabbar som jag inte träffat på över 30 år. Min Fru och jag hoppas att detta kan bli till någon nytta och glädje för någon annan än för Kramfors den 10/3 1996 Undertecknat
|