Bild från Barbro Olsson. Från vänster: Barbro Olsson, Inger Lundberg, Gunnar Jonasson, Hans Idén, okänd delvis skymd, Ann-Mari Mattisson, Per-Olof Karlsson, Gustav Landgren, på fotbrädan Sven-Olof Karlsson, Ulla-Britt Eriksson, Stig-Allan Olsson, Nils-Erik (Karlsson?), Arne Falk, Aimee Talström, Birgit Ågren och Bo Walfridsson.

Ramlösa var ett vanligt utflyktsmål för eleverna på skolhemmet. Det låg nära och där fanns mycket att se. Ett återkommande inslag var plockning av kastanjer på hösten, då stora mängder kastanjer bars hem till skolhemmet i fickor och i tygpåsar. Kastanjerna användes bland annat till "krig" då kastanjer kastades eller sköts med slangbella mot "fienden". De stora tallarna gav skydd åt deltagarna.

Alf Åkesson berättar om kastanjeplockning: "Vi gjorde utflykter till Ramlösaparken varje vår och varje höst. På våren var parken full med vitsippor. På hösten kunde man plocka så många kastanjer man orkade bära uppe ovanför den branta backen. Kastanjerna kunde man antingen påta ner i jorden någonstans nere i skogen och hoppas på att de skulle slå rot (de tog sig förvånansvärt ofta) eller också kunde man ha dem till att kasta på sina närmaste vänner i kastanjekrig. Ett år, det var nog hösten 1949 när jag var elva år och gick i femte klass, hade jag samlat ihop och släpat hem en ansenlig mängd kastanjer, som jag förvarade på golvet i mitt klädskåp ute i korridoren. Jag var mäkta stolt över min samling. En kväll upptäckte jag att kastanjerna var borta. Tant Gunhild erkände att hon kastat bort dem för att de inte skulle ligga och mögla. Jag blev fruktansvärt upprörd och skrek åt Gunhild. Min vrede var så blind, att jag inte upptäckte att Secher närmade sig, förrän hon utdelade en serie höger-vänster-höger-vänster så att världen började snurra för mig. Om jag inte redan suttit på golvet (på kvällarna hasade vi ju omkring på golvet utan bandage) så hade jag utan tvivel dråsat omkull. Jag tycker fortfarande att Gunhild borde ha underrättat mig om sin uppfattning om lämpligheten att förvara kastanjer i klädskåpet, så att jag hade kunnat välja en annan plats åt dem, till exempel någonstans i skogen."