Historik.

Skolhemmet på Lidingö. 

Åren 1911 och 1912 härjades vårt land av en svår barnförlamningsepedemi, som hårt drabbade en mängd personer, särskilt barn. Hösten 1912 bildades "Föreningen för bekämpande av barnförlamningen". Denna förening ställde sig i spetsen för en insamling till hjälp åt barnförlamningens offer. Insamlingen inbringade omkring 600.000 kr.

Genom ett beslut den 27 juni 1914 bestämde Kungl. Maj:t bland annat, att av de insamlade medlen ett belopp av 100.000 kr skulle överlämnas till var och en av de existerande tre vanföreföreningarna, således även till den i Stock- holm, under villkor "att vederbörande förening snarast möjligt och senast den 1 juli 1916 i anslutning till föreningens vanföreanstalt anordnar ett skol- och uppfostringshem för sådana vanföra barn i och under skolåldern - med företräde för de genom barnförlamning vanföra - vilka på grund av sin vanförhet ej kunna i hemorten erhålla uppfostran och skolundervisning eller av annan orsak böra kvarligga under en längre kontinuerlig observation, än som å vanföreanstaltens sjukavdelning lämpligen kan äga rum".

Styrelsen tillsatte en kommitté för att ordna med uppförandet av detta hem. I denna kommitté ingick föreståndarinnan Ina Almén, doktor Rolf Eidem, fru Nina Forsgren, notarie publicus Otto Furstenberg, professor P. Haglund och kamrer Per Malm.

En tomt anskaffades på norra delen av Lidingö, delvis genom en gåva av ingenjör Hj. A. Arwin och under 1914 sattes bygget igång efter ritning av arkitekt John Åkerlund. Det nya hemmet kunde så invigas den 1 juli 1915.

Byggnaden hade ett högt och fritt läge omgivet av barrskog och var uppfört av trä i två våningar. Den var ursprungligen avsedd för 30 skol- och klinikbarn, d v s barn som intagits på stadens kliniker, men som på grund av lång vårdtid lämpligen kunde överflyttas till Lidingöhemmet.

Barnens sovrum var förlagda till nedre botten; skolrum, dagrum och matsal 1 trappa upp. Hemmets första föreståndarinna hette Greta Wickbom och hon hade sin bostad i den nedre botten, medan lärarinnorna bodde i vindsvåningen. Där inrättades även isoleringsrum för smittförande sjuka barn. I den östra flygeln var köksavdelningen förlagd. Kostnaden för uppförandet av hemmet uppgick till 105.800 kr, varav 100.000 kr togs av de insamlade barnförlamningsmedlen.

Under åren skedde flera tillbyggnader. Redan 1920 uppfördes en grindstuga i två våningar med två lägenheter. I den nedre, med två rum och kök bodde hemmets vaktmästare med familj. Den andra lägenheten uthyrdes. 1921 gjordes en tillbyggnad på husets norra sida till en kostnad av 16.000 kr för att ge större utrymme för skolundervisningen. Föreståndarinnan fick också en bättre och rymligare bostad, medan den tidigare blev expeditionsrum.

Såsom förut nämnts, var hemmet avsedd för 30 skolbarn och klinikbarn. Det visade sig emellertid att klinikbarnen, som ständigt växlade, ofta vid sin ankomst var behäftade med smittosamma sjukdomar såsom mässling, difteri, kikhosta o dyl och smittade ner de andra barnen. Styrelsen beslöt 1929 att inte vidare vårda klinikbarn på Lidingöhemmet. Nu kunde de tio klinikbarnsplatserna utnyttjas för skolbarnen.

Från och med år 1929 kunde 45 stycken barn mottagas. Den 4-klassiga folkskolan uppdelades samtidigt i två avdelningar med två klasser i varje.

Trots de ständiga utbyggnaderna var behoven alltid större och 1940 anvisade Kungl. Maj:t 140.000 kr till ytterligare en utbyggnad. De verkställda byggnadsarbetena innebar till det yttre att på husets östra gavel uppfördes en större tillbyggnad i två våningar med vindsvåning till samma höjd som det gamla huset och i trubbig vinkel mot detta, samt att på husets västra gavel gjordes en mindre tillbyggnad endast i en våning.

Efter denna om- och tillbyggnad inrymde hemmet följande lokaler från öster till väster räknat: "I källarvåningen: Skyddsrum samt förråds- och verkstadsrum. I bottenvåningen: Badrum med simbassäng, sex sovsalar för skolbarnen, tambur, två rum jämte badrum för föreståndarinnan, ett expeditionsrum, kök och serveringsrum, matsal för ekonomipersonal, ett större förrådsrum samt skolsal. I våningen en trappa upp: En skolsal, matsal, ett stort dagrum som även sträcker sig genom vindsvåningen, ytterligare en skolsal, matsal för den högre personalen, materialrum och en slöjdsal. I vindsvåningen: Tre lärarinnerum med badrum, ett gästrum ävensom för ekonomipersonalen, sju bostadsrum, ett dagrum och tekök.

Vid skolhemmet är nu anställda en föreståndarinna, två folkskolelärarinnor, en småskolelärarinna, en kokerska, sex hembiträden och en gårdskarl.

Undervisningen i skolhemmet är anordnad på samma sätt som i vanliga folkskolor och till lärarpersonalens löner utgår sedvanligt stadsbidrag. Liksom vanliga folkskolor står skolhemmet under inspektion av statens folkskoleinspektör".

Lidingöhemmet revs i mitten på 1970-talet till förmån för villabebyggelse.

Författat av Roland Söderlund 1998 och redigerat av Rolf Johansson i januari 2009.